2008
År 2008 är borta, och 2009 är här.
Bortsett från förlovningen var 2008 ett år som mest passerade. Jag är någonstans i mitten av en lång utbildning, jag jobbade nästan hela sommaren på ett jobb som jag haft tidigare. (New York-resan var natulrligtvis fantastisk och spännande. :)) Annars var der ett helt vanligt, normalt år. Och det är ju faktiskt riktigt bra! Det har inte skett några olyckor, min familj mår bra och Kalle och jag har ju som sagt förlovat oss. Ett jättebra år alltså.
Jag hoppas att 2009 kommer att innehålla roliga utmaningar - som UGL-kursen (utveckling, grupp, ledare) och de kliniska kurserna jag ska gå i vår - sköna resor, som den till Österrike med familjen i februari (inkl. nakenspa! :)) och mycket tid med nära och kära. Mer träning och bättre mat! Gärna lite mer engagemang från min sida. Har liksom fastnat i någon "allt-är-bra-som-det-är-jag behöver-inga-fler-aktiviteter".
Imorgon åker vi tillbaka till Umeå för att jag ska kunna hårdplugga fram till den 16 januari. Det är inget jag ser fram emot alls. Förra årets tentaperiod gav mig men i flera månader efteråt. Jag hoppas att det inte upprepas i år. Min nyvunna attityd att en omtenta inte är hela världen ska hjälpa mig med att motverka det.
Jag hoppas att alla ni andra också får superbra år med många positiva överraskningar!
Bortsett från förlovningen var 2008 ett år som mest passerade. Jag är någonstans i mitten av en lång utbildning, jag jobbade nästan hela sommaren på ett jobb som jag haft tidigare. (New York-resan var natulrligtvis fantastisk och spännande. :)) Annars var der ett helt vanligt, normalt år. Och det är ju faktiskt riktigt bra! Det har inte skett några olyckor, min familj mår bra och Kalle och jag har ju som sagt förlovat oss. Ett jättebra år alltså.
Jag hoppas att 2009 kommer att innehålla roliga utmaningar - som UGL-kursen (utveckling, grupp, ledare) och de kliniska kurserna jag ska gå i vår - sköna resor, som den till Österrike med familjen i februari (inkl. nakenspa! :)) och mycket tid med nära och kära. Mer träning och bättre mat! Gärna lite mer engagemang från min sida. Har liksom fastnat i någon "allt-är-bra-som-det-är-jag behöver-inga-fler-aktiviteter".
Imorgon åker vi tillbaka till Umeå för att jag ska kunna hårdplugga fram till den 16 januari. Det är inget jag ser fram emot alls. Förra årets tentaperiod gav mig men i flera månader efteråt. Jag hoppas att det inte upprepas i år. Min nyvunna attityd att en omtenta inte är hela världen ska hjälpa mig med att motverka det.
Jag hoppas att alla ni andra också får superbra år med många positiva överraskningar!
Kommentarer
Postat av: K
Längesen det blev nån uppdatering här. Hur har du det på kliniken? :)
Trackback